himlen är vackrare än världen .

paniken fylls inom mig . spriten har tagit slut och nu försöker jag fly ifrån mig själv . men misstag ramlar på misstag , jag kan inte andas , något äter upp mig inuti . jag går mot sjukhuset , akutmottagningen men allt är låst , stängt . jag sjunker ner i gräset och fäller tårar . hjälpen finns aldrig där när man behöver den , den finns aldrig någonstans . orken har tagit slut och jag kommer inte hem . jag ligger handlös på marken och tittar upp mot himlen , jag önskar jag va där istället , i himlen på mitt turkosa moln och titta ner istället för att ligga på marken och titta upp . jag vill inte mer . jag går mot bron , det finns inga bilar men det är kallt , så kallt . jag känner inte mina ben eller fötter , andingen blir bara tyngre och tyngre . jag ställer mig på broräcket och jag är bered att hoppa men en bil stannar så jag hoppar snabbt ner och fortsätter gå , jag kanske kommer hem tillslut ändå .

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0